Merlin
Hemma i psykighetens näste
Det är en skam att jag inte ska läsa matte C. Jag har nämligen kommit på en alldeles egen ekvation: Anna-medicin=ångest. Oh well, förhoppningsvis resulterar det i att jag börjar träna regelbundet, jag har simmat två gånger den här veckan och på måndag ska jag, Emma och Dena pröva på jujutsu! Det kommer bli roligt!! Nu håller jag på att, hör och häpna, laga middag till die Familie. Jag vill äta Halloumi med bacon och eftersom jag är den enda som ens vet vad det är, är det jag som står för matlagningen. Har dock aldrig gjort det själv, så vi får väl se hur det går... Förresten så har jag stylat min kalender nu så nu är det en SPN-kalender (ja Dena, jag har övergått till "den mörka sidan", men det låter helt enkelt bättre med SPN än SN^^^) och den är råsnygg!!!
I alla fall. Jag skulle egentligen bara lägga upp ett youtubeklipp med en rolig kille som bashar Twilight lite lätt. Han har världens underbaraste dialekt och jag skulle kunna lyssna på hans reviews av varenda kapitel i Twilight (han har lagt upp det på youtube, att människan orkar) bara för hans röst. Seriously.
"I was mugged!"
"What did he look like?"
"He was tall with bronze hair."
Hehe...^^
Sova? Nix. Hosta? Jawhol!! Möö, jag orkar inte...
Oh, härliga morgon
Damdeli-dam
Vaknade den förvånandsvärt tidiga tiden 05:55 utan att kunna somna om. Det enda sällskapet jag hade var mina egna hostningar. Ända sedan hemkomsten från Billy-Shakespeare-land (AWESOME RESA!!!!! En sammanfattning kommer senare när Skymf-duon har samlat ihop sig och kan skriva ner alltihop på bästa sätt) har jag haft äran att drabbas av en extrem förkylning. Jag låter numera som en långtidsrökare i målbrottet (hm... en sådan person skulle behöva börja röka i två-års-åldern för att uppnå den hesa rökrösten när målbrottstiden infaller... creepy). Annas pappa var tvungen att sticka in huvudet i Annas rum i förrgår för att kolla att det verkligen var jag som satt där. Förmodligen var han orolig för att Anna umgicks med en långtidsrökarhuligan eller vad föräldrar nu oroar sig för.
Mina egna mutti und vati oroar sig inte ett enda dugg för mig, de snarare ingorez-vousar mig. I all välmening sa jag god morgon till mamma när hon bryskt kom in i mitt rum häromdagen när jag fortfarande inte riktigt hade vaknat. Hon höll handen för munnen och letade blint igenom en klädhög med den andra. (Den andra handen alltså. För hon har nämligen bara en mun.)
"Mvar har douh den dääer behåån shom douh bville ha tuvättad?"
Hon vägrade att gå i närheten av mig för att inte bli smittad. Det hjälpte i alla fall inte särskilt mycket, för nu har hon blivit förkyld ändå.
Hur som helst, jag måste skynda mig att må bättre och samla gänget till VVEM's (Väldigt Viktiga och Enastående Möten) för det är mycket som ska göras innan Stalag 14 börjar. Fast egentligen tycker jag inte att skolan är som Stalag 14. Det behöver ett nytt namn. Jag tror jag ska börja kalla det för Der Spielplatz (lekplatsen) för leker är nästan det enda vi gör på det där stället.
Damdeli-dam
Vaknade den förvånandsvärt tidiga tiden 05:55 utan att kunna somna om. Det enda sällskapet jag hade var mina egna hostningar. Ända sedan hemkomsten från Billy-Shakespeare-land (AWESOME RESA!!!!! En sammanfattning kommer senare när Skymf-duon har samlat ihop sig och kan skriva ner alltihop på bästa sätt) har jag haft äran att drabbas av en extrem förkylning. Jag låter numera som en långtidsrökare i målbrottet (hm... en sådan person skulle behöva börja röka i två-års-åldern för att uppnå den hesa rökrösten när målbrottstiden infaller... creepy). Annas pappa var tvungen att sticka in huvudet i Annas rum i förrgår för att kolla att det verkligen var jag som satt där. Förmodligen var han orolig för att Anna umgicks med en långtidsrökarhuligan eller vad föräldrar nu oroar sig för.
Mina egna mutti und vati oroar sig inte ett enda dugg för mig, de snarare ingorez-vousar mig. I all välmening sa jag god morgon till mamma när hon bryskt kom in i mitt rum häromdagen när jag fortfarande inte riktigt hade vaknat. Hon höll handen för munnen och letade blint igenom en klädhög med den andra. (Den andra handen alltså. För hon har nämligen bara en mun.)
"Mvar har douh den dääer behåån shom douh bville ha tuvättad?"
Hon vägrade att gå i närheten av mig för att inte bli smittad. Det hjälpte i alla fall inte särskilt mycket, för nu har hon blivit förkyld ändå.
Hur som helst, jag måste skynda mig att må bättre och samla gänget till VVEM's (Väldigt Viktiga och Enastående Möten) för det är mycket som ska göras innan Stalag 14 börjar. Fast egentligen tycker jag inte att skolan är som Stalag 14. Det behöver ett nytt namn. Jag tror jag ska börja kalla det för Der Spielplatz (lekplatsen) för leker är nästan det enda vi gör på det där stället.
Annas awesomeliga planering över hennes resterande awesomeliga sommarlov
Guten Nacht!
Först av allt, Dena ÄNTLIGEN kommer du hem!!!! Du har varit borta alldeles för länge!! Vi har mycket att ta igen. Jag snackar om squelning över diverse saker och skriva bok och se på Torchwood!
Så, nu när jag har sagt det går jag raskt vidare till min planering.
Onsdag till lördag: Denna trevliga dag ska jag åka till Aspliden med Hanna och vi ska ha roligt och spela in en kort-stum-film och skriva fan fiction och grejs. Förhoppningsvis joinar Emma oss också.
Söndag (eller måndag eller vilken dag som nu passar bäst): Dena - vi måste gå på bio!!! It's time for "forever after".
Nästa vecka: Se på Torchwood. Dena, se till att avvara några dagar för denna viktiga sak - vi har bara nio dagar kvar (räknat från söndag) att se klart hela serien! Sedan ska Emma och Dena och jag ha en tagga-inför-england-kväll och se på Midsummer Murders (när Orlando Bloom är med) och ev Sherlock Holmes (med Ianto). (ni är väl fortfarande på?)
Söndag nästa vecka till lördagen veckan därpå: Emma, Dena och jag far till ENGLAND!!!
Sedan är det två veckor och typ två dagar till skolan börjar. Jag ska först och främst gråta av glädje över att Anna har kommit hem, sedan vara med henne non stop, sen, Dena, måste vi skriva bok. Måste också köpa en massa school supplies och hitta den perfekta kalendern (och det är svårt, ska jag säga. Detta är någonting jag tar på mycket stort allvar).
Fredagen den tjugonde augusti: Hanna, Sofia och jag ska till sommardroskan (en rain check på förra gången vi skulle gå ut men krogen var stängd). Johanna ska förmodligen med och jag tycker att resten av gänget också ska henka, det blir som en hejdåfest för Hanna så alla borde skriva in detta datum i sina kalendrar NU.
Tja, sen börjar skolan och håller igång i ett helt läsår. Inte säker på om jag ska se fram emot det eller bara tycka att det är hemskt. Känner mig lite velig här. Hm... ja det är ju ett bra tag kvar så vem bryr sig, länge leve sommarlovet!
Först av allt, Dena ÄNTLIGEN kommer du hem!!!! Du har varit borta alldeles för länge!! Vi har mycket att ta igen. Jag snackar om squelning över diverse saker och skriva bok och se på Torchwood!
Så, nu när jag har sagt det går jag raskt vidare till min planering.
Onsdag till lördag: Denna trevliga dag ska jag åka till Aspliden med Hanna och vi ska ha roligt och spela in en kort-stum-film och skriva fan fiction och grejs. Förhoppningsvis joinar Emma oss också.
Söndag (eller måndag eller vilken dag som nu passar bäst): Dena - vi måste gå på bio!!! It's time for "forever after".
Nästa vecka: Se på Torchwood. Dena, se till att avvara några dagar för denna viktiga sak - vi har bara nio dagar kvar (räknat från söndag) att se klart hela serien! Sedan ska Emma och Dena och jag ha en tagga-inför-england-kväll och se på Midsummer Murders (när Orlando Bloom är med) och ev Sherlock Holmes (med Ianto). (ni är väl fortfarande på?)
Söndag nästa vecka till lördagen veckan därpå: Emma, Dena och jag far till ENGLAND!!!
Sedan är det två veckor och typ två dagar till skolan börjar. Jag ska först och främst gråta av glädje över att Anna har kommit hem, sedan vara med henne non stop, sen, Dena, måste vi skriva bok. Måste också köpa en massa school supplies och hitta den perfekta kalendern (och det är svårt, ska jag säga. Detta är någonting jag tar på mycket stort allvar).
Fredagen den tjugonde augusti: Hanna, Sofia och jag ska till sommardroskan (en rain check på förra gången vi skulle gå ut men krogen var stängd). Johanna ska förmodligen med och jag tycker att resten av gänget också ska henka, det blir som en hejdåfest för Hanna så alla borde skriva in detta datum i sina kalendrar NU.
Tja, sen börjar skolan och håller igång i ett helt läsår. Inte säker på om jag ska se fram emot det eller bara tycka att det är hemskt. Känner mig lite velig här. Hm... ja det är ju ett bra tag kvar så vem bryr sig, länge leve sommarlovet!
Dena, nästa år... då fasen ska vi vara där!!!
Idag startar Comic Con 2010! Några special guests som kommer att vara där är
Charlaine Harris (författaren till the Sookie Stackhouse novels [eftersom vi har diskuterat vad den bokserien ska kallas för vill jag bara påpeka att Comic Con benämner de: Sookie Stackhouse novels])
Nathan Barr (kompositör som gjort bla musiken till True Blood)
Rick Riordan (författaren till Percy Jackson and the Olypians series)
Danny Elfman (kompositör, har gjort musiken till bla Corpse Bride, Mission Impossible, en massa Tim Burton-filmer och intromusiken till The Simpsons)
Bruce Campbell (skådespelare) och två producenter till Burn Notice
Sex skådespelare från Psych
David Boreanaz (skådespelare) och en producent till Bones
Och de kommer att "screening the two-part finale of Doctor Who" och visa footage från Harry Potter and the Deathly Hallows
Important Notes About Attending Programs and Events at Comic-Con:
• Q&A: When asking questions of the people on stage, please be courteous. For example, please don't ask for a kiss, a hug, an autograph, a baby, a prom date, or the chance to give speakers a copy of your script, résumé, or movie. Such requests stop a program in its tracks. These celebrities are taking time out of their busy schedules to see you. Please treat them with respect. Because of time constraints, sometimes not everyone who gets in line will be able to ask a question. In the bigger rooms (Hall H, Rooms 6A, 6BCF, 6DE, and 20), your question will be screened before you can ask it.
Charlaine Harris (författaren till the Sookie Stackhouse novels [eftersom vi har diskuterat vad den bokserien ska kallas för vill jag bara påpeka att Comic Con benämner de: Sookie Stackhouse novels])
Nathan Barr (kompositör som gjort bla musiken till True Blood)
Rick Riordan (författaren till Percy Jackson and the Olypians series)
Danny Elfman (kompositör, har gjort musiken till bla Corpse Bride, Mission Impossible, en massa Tim Burton-filmer och intromusiken till The Simpsons)
Bruce Campbell (skådespelare) och två producenter till Burn Notice
Sex skådespelare från Psych
David Boreanaz (skådespelare) och en producent till Bones
Och de kommer att "screening the two-part finale of Doctor Who" och visa footage från Harry Potter and the Deathly Hallows
Important Notes About Attending Programs and Events at Comic-Con:
• Q&A: When asking questions of the people on stage, please be courteous. For example, please don't ask for a kiss, a hug, an autograph, a baby, a prom date, or the chance to give speakers a copy of your script, résumé, or movie. Such requests stop a program in its tracks. These celebrities are taking time out of their busy schedules to see you. Please treat them with respect. Because of time constraints, sometimes not everyone who gets in line will be able to ask a question. In the bigger rooms (Hall H, Rooms 6A, 6BCF, 6DE, and 20), your question will be screened before you can ask it.
Fortsätt drömma...
Emma, I hate to break it to you, men din mamma har ljugit för dig i hela ditt liv.
Det fick jag reda på under en mycket spännande dröm som jag hade för några nätter sedan. Det var nämligen så att jag och Hanna satt och tittade på en australiensisk ungdomsserie där Emma hade huvudrollen. Hon hade hittat ett gammalt brev/vykort och gamla foton där hennes mammas födelsedatum var daterat. Saken var bara den att Emma visste att hennes mamma var född ett helt annat år, eller ja, det var det Cecilia hade sagt till henne i alla fall. Så efter att Emma hade gjort en übersnabb uträkning insåg hon att hennes mamma har ljugit om sin ålder!
"Jag visste det, jag visste det!" squealade jag och praktiskt taget hoppade upp och där jag satt. "Hur många år var det hon ljugit om?" frågade jag Hanna, för Emma hade räknat ut det alldeles för snabbt för att jag skulle hinna med.
"Fyra, tror jag," svarade Hanna.
Gud vad spännande. Vad ska Emma göra i den här situationen? Ska hon konfrontera sin mamma eller försöka luska ut saker på egen hand. Och varför har Cecilia ljugit, vad tjänar hon på det? Vilka hemligheter döljer sig egentligen i den här familjen?
Det fick jag aldrig veta. Just efter denna världsomvälvande upptäckt vaknade jag. Vilken skymf.
Det fick jag reda på under en mycket spännande dröm som jag hade för några nätter sedan. Det var nämligen så att jag och Hanna satt och tittade på en australiensisk ungdomsserie där Emma hade huvudrollen. Hon hade hittat ett gammalt brev/vykort och gamla foton där hennes mammas födelsedatum var daterat. Saken var bara den att Emma visste att hennes mamma var född ett helt annat år, eller ja, det var det Cecilia hade sagt till henne i alla fall. Så efter att Emma hade gjort en übersnabb uträkning insåg hon att hennes mamma har ljugit om sin ålder!
"Jag visste det, jag visste det!" squealade jag och praktiskt taget hoppade upp och där jag satt. "Hur många år var det hon ljugit om?" frågade jag Hanna, för Emma hade räknat ut det alldeles för snabbt för att jag skulle hinna med.
"Fyra, tror jag," svarade Hanna.
Gud vad spännande. Vad ska Emma göra i den här situationen? Ska hon konfrontera sin mamma eller försöka luska ut saker på egen hand. Och varför har Cecilia ljugit, vad tjänar hon på det? Vilka hemligheter döljer sig egentligen i den här familjen?
Det fick jag aldrig veta. Just efter denna världsomvälvande upptäckt vaknade jag. Vilken skymf.
Spoof på vampyrfilmer
Alla möjliga spoof-filmer har utkommit; Not Another Teen Movie, Scary Movie, Disaster Movie, Not Another Gay Movie... Snart kommer Vampires Suck - spoof på vampyrfilmer!
Jag tror att den kan bli ganska underhållande. Jag menar, Twilight är ju en väldigt tacksam film att göra en parodi på. I filmen heter karaktärerna bland annat Edward Sullen, Becca och Snooki.
VAMPIRES SUCK is a comedy about contemporary teen angst and romance movies. Becca, an anxious, non-vampire teen is torn between two boys. Before she can choose, Becca must get around her controlling father, who embarrasses Becca by treating her like a child. Meanwhile, Becca's friends contend with their own romantic issues - all of which collide at the prom.
In Theaters 08.18.10
...
Jag sitter i abstinensens håla. Anna är borta. Dena är borta. Fanny är borta. Hanna och Emma åker bort imorgon. Oraphan är borta (i sex månader!). Conclusion: the inner circle is away!! Vad fasen gör jag i Umeå?!?!?!?!?!
Jaha... sitter och tittar på pappas kreativa lösning av fönsterstopp. Han har kilat ner två saxar mellan hålen i fönsterbrädan och på så sätt hakat fast fönstret mitt emellan. Vem kommer på såna weirda grejer?
Jag började skriva en historia igår. Den var awesome, men nu är jag fast.
Längtar efter att se på Torchwood. Just då när Ianto snubblar på grund av Owens weird device och sedan ställer sig upp som om ingenting har hänt.
Såg två avsnitt av Grey's Anatomy igår. Det är så himla mycket angst HELA TIDEN. Men man blir fast som en gurka, och sitter och stirrar in i tv-skärmen.
Nu ska jag gå och lägga mig i soffan och vrida mig i självömkan. Kanske har vi nåt godis, månne tro?
Jaha... sitter och tittar på pappas kreativa lösning av fönsterstopp. Han har kilat ner två saxar mellan hålen i fönsterbrädan och på så sätt hakat fast fönstret mitt emellan. Vem kommer på såna weirda grejer?
Jag började skriva en historia igår. Den var awesome, men nu är jag fast.
Längtar efter att se på Torchwood. Just då när Ianto snubblar på grund av Owens weird device och sedan ställer sig upp som om ingenting har hänt.
Såg två avsnitt av Grey's Anatomy igår. Det är så himla mycket angst HELA TIDEN. Men man blir fast som en gurka, och sitter och stirrar in i tv-skärmen.
Nu ska jag gå och lägga mig i soffan och vrida mig i självömkan. Kanske har vi nåt godis, månne tro?
Robert D: "The greatest thing about Facebook, is that you can quote something and totally make up the source." - George Washington
Det som aldrig fick hända har hänt. Min mamma har skaffat facebook. Det här bådar inte gott inför framtiden.
Goodbye peepöllz!
Imorgon far jag till Blekinge en vecka, så buh bye! Jag'll see you all snart igen, så fort jag kommer hem ska jag helhjärtat tagga resan till LONDON i augusti!!!!!!!!
"Rest is not idleness, and to lie sometimes on the grass on a summer day listening to the murmur of water, or watching the clouds float across the sky, is hardly a waste of time."
~ John Lubbock ~
Jaha... då vet jag vem jag ska gifta mig med då.
Jag och (den andra)Anna bestämde oss för att spå i framtiden på det gamla traditionella sättet; nämligen att plocka sju sorters blommor på midsommar och lägga de under kudden och (förhoppningsvis) drömma om vår framtida fästman (ja, alltså, vi ska ju ha en var - polygami är inte riktigt min grej).
Vi gick ut vid elvatiden på kvällen och jag hann vara offer för en supermyggattack på de fjuttiga fem minuter som vi tillbringade vid de vilda blommorna. När jag kom hem la jag blommorna under kudden och koncentrerade mig djupt på att tänka på Dean Winchester (för det sägs ju att man drömmer om det man tänker på innan man somnar).
Jag kommer sällan ihåg mina drömmar. Självklart skulle jag just den här natten drömma tusen olika konstiga saker, allt från att hela gänget hade börjat på Midgård till jag var med i en musikal och improviserade en hel akt för alla hade glömt sina repliker. Det fanns bara fyra killar med i drömmarna, och de var:
*En galen man som uppträdde i musikalen. Han sjöng någon slags rocklåt och dansade runt på scenen med en barnvagn (Jag vill inte gifta mig med en galning, tack så mycket)
*En man iförd först en hunddräkt och senare en clowndräkt. (Aldrig i livet, han skulle skämma ut mig)
*En avtändande man i 45-årsåldern med yvig mustasch. (Öh... nej tack)
*William Schuester. Alltså en karaktär från glee.
Jaha, det får väl bli Will då. Förhoppningsvis lyckas han charma mig med lite sång och dans.
Vi gick ut vid elvatiden på kvällen och jag hann vara offer för en supermyggattack på de fjuttiga fem minuter som vi tillbringade vid de vilda blommorna. När jag kom hem la jag blommorna under kudden och koncentrerade mig djupt på att tänka på Dean Winchester (för det sägs ju att man drömmer om det man tänker på innan man somnar).
Jag kommer sällan ihåg mina drömmar. Självklart skulle jag just den här natten drömma tusen olika konstiga saker, allt från att hela gänget hade börjat på Midgård till jag var med i en musikal och improviserade en hel akt för alla hade glömt sina repliker. Det fanns bara fyra killar med i drömmarna, och de var:
*En galen man som uppträdde i musikalen. Han sjöng någon slags rocklåt och dansade runt på scenen med en barnvagn (Jag vill inte gifta mig med en galning, tack så mycket)
*En man iförd först en hunddräkt och senare en clowndräkt. (Aldrig i livet, han skulle skämma ut mig)
*En avtändande man i 45-årsåldern med yvig mustasch. (Öh... nej tack)
*William Schuester. Alltså en karaktär från glee.
Jaha, det får väl bli Will då. Förhoppningsvis lyckas han charma mig med lite sång och dans.
Buh-bye MP3's, CD's and the modern music life - we're going back to the good 'ol LP's!!
Idag när jag och Dena var på stan vågade vi oss in i Burmans Musik, den där lilla skivaffären bredvid Åhlens som alltid utstrålar läskiga vibbar.
"Kan vi inte gå in där?" frågade jag Dena på impuls.
"Sure. Jag har typ bara vågat mig in där, typ, två gånger."
"Samma här. Den känns creepy."
Så vi tog mod till oss och klev in i musikens dunkel och hamnade direkt framför AC/DC-cdskivor. Vi övergick dock ganska snabbt till att kolla runt på deras massiva LP-samling och gav emellanåt fram små förtjusta utrop när vi hittade något vi gillade. Killen bakom disken tyckte nog vi var lite konstiga efter att ha squealat över LP's av Bob Seger, AC/DC, The Animals, Foreigners och Metallica.
Efter att ha gått igenom tre lådor med LP's för fem kronor styck hittade vi två stycken som vi kände att vi bara MÅSTE ha. Efter detta prisvärda köp skyndade vi oss hem till mig och lyssnade och dansade till den fantastiska I'm Holding Out For a Hero, She's a Lady, Simon and Garfunkel och andra gamla hits som min pappa äger (vi kollade igenom hans LP-skivor och det mesta var klassisk musik, följt av en hel del jazz, några Chile-, Angola- och Cubaskivor från det vänsterinriktade 70-talet och ett fåtal svenska "vishits", bland annat en som handlade om en nallebjörn). Yey!!!
Vi har prompt bestämt oss för att lyssna på I'm Holding Out For a Hero varje gång Dena kommer hem till mig och dansa loss som galningar. Vi måste dock öva upp konditionen litegrann för efter bara några låtar var vi båda andfådda...^^ LP-skivor är verkligen helt underbara, det där "knastret" som hörs precis innan låter drar igång får mig nästan att rysa. Me Like!
Efter vårt dansande grävde vi fram lite kladdkaka i frysen och såg fyra avsnitt av Torchwood. Om det faktiskt är någon som läser den här bloggen ska jag inte tråka ut er med detaljer, utan håller mig med att helt enkelt säga att det är awesome och vi squealade sönder under första avsnittet och att Jack Harkness is the best captain EVER.
Well, that's it for now, I'm signing out.
PS. Och Dena, glöm inte... I SEE YOU!!!! *hint, hint*^^
"Kan vi inte gå in där?" frågade jag Dena på impuls.
"Sure. Jag har typ bara vågat mig in där, typ, två gånger."
"Samma här. Den känns creepy."
Så vi tog mod till oss och klev in i musikens dunkel och hamnade direkt framför AC/DC-cdskivor. Vi övergick dock ganska snabbt till att kolla runt på deras massiva LP-samling och gav emellanåt fram små förtjusta utrop när vi hittade något vi gillade. Killen bakom disken tyckte nog vi var lite konstiga efter att ha squealat över LP's av Bob Seger, AC/DC, The Animals, Foreigners och Metallica.
Efter att ha gått igenom tre lådor med LP's för fem kronor styck hittade vi två stycken som vi kände att vi bara MÅSTE ha. Efter detta prisvärda köp skyndade vi oss hem till mig och lyssnade och dansade till den fantastiska I'm Holding Out For a Hero, She's a Lady, Simon and Garfunkel och andra gamla hits som min pappa äger (vi kollade igenom hans LP-skivor och det mesta var klassisk musik, följt av en hel del jazz, några Chile-, Angola- och Cubaskivor från det vänsterinriktade 70-talet och ett fåtal svenska "vishits", bland annat en som handlade om en nallebjörn). Yey!!!
Vi har prompt bestämt oss för att lyssna på I'm Holding Out For a Hero varje gång Dena kommer hem till mig och dansa loss som galningar. Vi måste dock öva upp konditionen litegrann för efter bara några låtar var vi båda andfådda...^^ LP-skivor är verkligen helt underbara, det där "knastret" som hörs precis innan låter drar igång får mig nästan att rysa. Me Like!
Efter vårt dansande grävde vi fram lite kladdkaka i frysen och såg fyra avsnitt av Torchwood. Om det faktiskt är någon som läser den här bloggen ska jag inte tråka ut er med detaljer, utan håller mig med att helt enkelt säga att det är awesome och vi squealade sönder under första avsnittet och att Jack Harkness is the best captain EVER.
Well, that's it for now, I'm signing out.
PS. Och Dena, glöm inte... I SEE YOU!!!! *hint, hint*^^
Lööördag.....
Den här dagen är helt vrickad. Jag vaknade halv två efter att ha sovit tretton timmar. Somnade med migrän igår kväll och har fortfarande ont i huvudet. Har legat i sängen all min vakna tid idag och inte gjort någonting.
Mamma har suttit bänkad framför tvn sedan klockan tolv och sett på förberedelserna till det kungliga bröllopet. Victoria och Daniel har precis sagt "ja" till varandra och håller nu på att byta ringar. Jag hör det från tvn i vardagsrummet hur de säger efter prästen "jag, Victoria Ingrid... bla bla tar Daniel Olof... bla bla bla till döden skiljer oss åt". När de gick in i kyrkan hade mamma nästan tårar i ögonen (LAAAME) och när nån kör började sjunga en psalm fick pappa nästan tårar i ögonen!! Min PAPPA!! Snälla nån, hur kan de vara så mesiga? Mamma kommenterade det och sa:
"nu gråter han nästan".
Pappa sa "nej, alltså, det är ju en så fin låt."
Mamma: "Låt, nej, det är ju en psalm."
"Nej, jag kallar det låt."
Jag orkar inte med dem. Mina föräldrar har till och med ätit tårta idag. När jag frågade pappa varför han köpt en tårta sa han att det var för att Åsa döptes för exakt 24 år sedan.
Vi har aldrig firat dopdagar förut. Jag tror pappa tog bröllopet som en anledning till att äta någonting gott.
Fredag, fredag, fredag!
På torsdag är det ärtsoppa, på lördag är det fest
men fredag är ändå den dagen som känns bäst
ge mig då kyckling, för det ska det va'
jag vill ha fredag idag
Idag när pappa och jag for och handlade började jag sjunga på den här låten när vati kommenterade att det är fredag idag (han tycker om att upplysa folk vilken dag det är, det gör han för jämnan). Då påminde vati mig om att vi faktiskt ska äta kyckling idag och det tyckte jag var väldigt roooligt (egentligen inte, men jag är förvånande nog hög på livet idag).
På affären hittade jag (do do do) corny!!! De underbara müsli bars som jag åt massor av i Tyskland! Jag blev helt underbart lycklig över att mitt tyska godis finns här så jag ska nästan skulle kunna skriva en hyllning till Ica på Mariehem.
Ikväll kommer Dena till mig och vi ska se på: ...outside the goverment, beyond the police... det vill säga Torchwood. Yey!!!! Jag känner mig väldigt flummig idag så jag tror jag ska sluta skriva nu innan jag säger någonting (ännu mer) knäppt.
Neil Patrick Harris
Emma, Hanna, Dena... vem som helst, snälla se glee!!! Jag behöver någon att squeala med. Idag visade jag Dena alla goody parts och hasplade ur mig allt som jag hade en åsikt om. Ikväll bänkade jag mig framför datorn och såg hur Mr Shuester träffade Mr Brian Ryan, spelad av (do do do) Neil Patrick Harris. Jag ba; va?! Neil Patrick Harris sjunger i glee! Haha, awesome!! Min respekt för honom ökade just väldigt mycket. Han är faktiskt ganska charmig (och när han står bredvid Will Shuester är han faktiskt nästan snygg).
Oh show, I love you.
Jag är djupt upprörd
Är det någon som har kvar VK från i fredags? Titta då längs bak i del 2, vid tvprogrammen. Där finns en fin liten bild på Sam and Dean under rubriken "Drama idag". VK annonserar säsongsstart (host, de börjar med det sjätte avsnittet) för Supernatural och har skrivit en notis om serien (och jag kopierar till punkt och pricka):
Skrönor som blir till verklighet
Bröderna Dan och Sean fortsätter sin kamp mot ondskefulla demoner i den övernaturliga dramaserien "Supernatural". I det sjätte avsnittet besöker de en stad där skrönor och fantasier blir verklighet. Det visar sig snart att det är en 11-årig pojke som ligger bakom händelserna.
Ursäkta mig men... DAN OCH SEAN?!?! Har de svårt för att stava eller? Puckon! Att Dean skulle kalla sig för Sean är ungefär lika stor chans som att Sam skulle vara Gud. Det vill säga lika med noll. Det här är vad jag kallar en riktigt djup Skymf.
Skrönor som blir till verklighet
Bröderna Dan och Sean fortsätter sin kamp mot ondskefulla demoner i den övernaturliga dramaserien "Supernatural". I det sjätte avsnittet besöker de en stad där skrönor och fantasier blir verklighet. Det visar sig snart att det är en 11-årig pojke som ligger bakom händelserna.
Ursäkta mig men... DAN OCH SEAN?!?! Har de svårt för att stava eller? Puckon! Att Dean skulle kalla sig för Sean är ungefär lika stor chans som att Sam skulle vara Gud. Det vill säga lika med noll. Det här är vad jag kallar en riktigt djup Skymf.
Snart, snart är friheten här och då ska jag sooooooova
Möhö! Jag håller på att dö på allting! Jag vill bara ha sommarlov nuuu, och när den dagen äntligen kommer ska jag lägga mig i min säng och sova i ett helt dygn. Jag behöver ta igen mig.
Det är fortfarande tre dagar kvar plus helg...
Fredag: Prov i kroppens innandöme. Jag tror det kanske går bra. Kommer i alla fall ihåg att patogen+flagga kan klumpa ihop sig med en anna patogen+flagga till en superklump.
Lördag: Cykla på stan. Man får ett gratis sadelskydd. Jaa, det är ju alltid något... Sträckan är ju "bara" (som Emma så glatt uttryckte) typ fem kilometer.
Söndag: Sova. Sova. Sova.
Måndag: Brännboll. (Vem känner sig taggad? INTE JAG!!!!! Mina lärare är sportigare än sportfånar utom gympaläraren som nyligen har opererat ut skulderbladen och satt fast de i höften)
Tisdag: Avslutning!!! Kom igen Anna, don't stop believin' för det är inte så länge kvar!
Jag känner för att sträck-se Torchwood. Sist jag såg det gick det ju inte så bra eftersom jag såg det med Fröken Doctor-Who-är-mycket-bättre-duh: Anna. Jag envisades i alla fall med att se en av de sista scenerna tre gånger på raken. Anna envisades med att Owen ser ut som en groda. Jag valde att ignorera henne.
Jag: Titta! Nu kommer han gående! He's alive! Och nu kommer Tosh!
Anna: Owen ser ut som en groda.
Jag: Och nu kommer Ianto!! Kolla, kolla, nu går de mot varandra-
Anna: Groda...
Jag: -och nu kommer kyssen!!! *squeal*
Anna: Groda...
Jag: Nej, nu kommer Owen, åh, det är awkward!
Anna: G.R.O.D.A.
Jag: Kolla hur Jack bara håller om honom, det är så gulligt!
Anna: GRODA.
Jag: Det är så random att han kysser honom på huvudet!
Anna: GRODA!!!!!!
Det är fina samtal vi har.
Det är fortfarande tre dagar kvar plus helg...
Fredag: Prov i kroppens innandöme. Jag tror det kanske går bra. Kommer i alla fall ihåg att patogen+flagga kan klumpa ihop sig med en anna patogen+flagga till en superklump.
Lördag: Cykla på stan. Man får ett gratis sadelskydd. Jaa, det är ju alltid något... Sträckan är ju "bara" (som Emma så glatt uttryckte) typ fem kilometer.
Söndag: Sova. Sova. Sova.
Måndag: Brännboll. (Vem känner sig taggad? INTE JAG!!!!! Mina lärare är sportigare än sportfånar utom gympaläraren som nyligen har opererat ut skulderbladen och satt fast de i höften)
Tisdag: Avslutning!!! Kom igen Anna, don't stop believin' för det är inte så länge kvar!
Jag känner för att sträck-se Torchwood. Sist jag såg det gick det ju inte så bra eftersom jag såg det med Fröken Doctor-Who-är-mycket-bättre-duh: Anna. Jag envisades i alla fall med att se en av de sista scenerna tre gånger på raken. Anna envisades med att Owen ser ut som en groda. Jag valde att ignorera henne.
Jag: Titta! Nu kommer han gående! He's alive! Och nu kommer Tosh!
Anna: Owen ser ut som en groda.
Jag: Och nu kommer Ianto!! Kolla, kolla, nu går de mot varandra-
Anna: Groda...
Jag: -och nu kommer kyssen!!! *squeal*
Anna: Groda...
Jag: Nej, nu kommer Owen, åh, det är awkward!
Anna: G.R.O.D.A.
Jag: Kolla hur Jack bara håller om honom, det är så gulligt!
Anna: GRODA.
Jag: Det är så random att han kysser honom på huvudet!
Anna: GRODA!!!!!!
Det är fina samtal vi har.
England
Det är spikat! Emma, Dena och jag ska till England i sommar!!! Det kommer bli rooooligt:D Vi ska visserligen till Clamydia Town, men vem bryr sig. London, yeeeey!!!!
...I love London town... damdelidam...
Den här killen suger verkligen på att sjunga. Det är något med hans röst som gör att man bara vill stänga av honom.
...I love London town... damdelidam...
Den här killen suger verkligen på att sjunga. Det är något med hans röst som gör att man bara vill stänga av honom.
Den 29 Juni måste vi fly landet!!!!! Annars riskerar vi att befinna oss i samma land som Team Jacob.
Kristen Stewart och Taylor Lautner kommer till Sverige i sommar. De kommer till tre städer i Europa; Rom, Berlin och Stockholm. Varför just SVERIGE? Större skymf får man leta efter.
"You don't know me, but I know me." ~ Noah
Min mascara påstår sig vara vattentät. Det är den inte.
Jag har storbölat i en timme och när jag sen såg mig i spegeln såg jag förfärlig ut. Visserligen hade jag inga mascararänder på kinderna, men mina ögonfransar hade klumpat ihop sig ganska ordenligt. Jag hade bara TRE fetstora ögonfransar. Det såg ganska läskigt ut.
Jahapp, så det vara bara att gå och tvätta bort alltihop. Mamma hörde hur jag stod och snörvlade inne på toan.
"Men Anna, gråter du?"
"Jaa!! Jag har sett världens bästa film och den var hur sorglig som helst och jag har gråtit i en timme!"
"Jaha..." sa mamma chockat. Jag har bara gråtit till en film någonsin i hela mitt liv förut (plus varit nära till tårarna när jag sett två filmer, men det räknas inte riktigt) så jag fattar att hon blev lite ställd. Jag vandrade upp för trappan med mitt plufsiga ansikte och hasplade ur mig historien och då kom det några tårar igen.
"Asså, jag skäms över mig själv för att jag gråter över det här men den var så himla bra."
Jag var tvungen att stärka mig själv med lite fil och flingor (jag blir alltid hungrig efter att jag gråtit) och satt och ojade mig vid matbordet samtidigt som mamma och pappa pratade med varandra.
Mamma: ...och de var jobbiga och just då ringde telefonen...
Anna: *stön* åååh, så bra den var!
Mamma: ...och sen kom min rektor och ville prata med mig.
Pappa: Om vadå då?
Anna: Vojne, vojne! Sååå bra!
Mamma: ... och hon sa att vi borde ha ett samarbete med dem...
Ja, jag var som synes borta i en helt annan värld. The Notebook var verkligen hur bra som helst, klart en av mina absoluta favoritfilmer. Jag känner hur jag helst av allt vill gå hem till Hanna och squeala men hon är nog på väg till Stockholm vid det här laget så det går ju inte. Det är för övrigt en film som alla förmodligen inte gillar, men då säger jag bara; screw you! Dena, jag hoppas att du aldrig någonsin ser den här filmen för då kommer du bara att prata om hur dålig och seg och pointless du tycker att den är. Vissa människor förstår sig inte på gripande filmer. Det är synd, för de går miste om mycket.
Jag har storbölat i en timme och när jag sen såg mig i spegeln såg jag förfärlig ut. Visserligen hade jag inga mascararänder på kinderna, men mina ögonfransar hade klumpat ihop sig ganska ordenligt. Jag hade bara TRE fetstora ögonfransar. Det såg ganska läskigt ut.
Jahapp, så det vara bara att gå och tvätta bort alltihop. Mamma hörde hur jag stod och snörvlade inne på toan.
"Men Anna, gråter du?"
"Jaa!! Jag har sett världens bästa film och den var hur sorglig som helst och jag har gråtit i en timme!"
"Jaha..." sa mamma chockat. Jag har bara gråtit till en film någonsin i hela mitt liv förut (plus varit nära till tårarna när jag sett två filmer, men det räknas inte riktigt) så jag fattar att hon blev lite ställd. Jag vandrade upp för trappan med mitt plufsiga ansikte och hasplade ur mig historien och då kom det några tårar igen.
"Asså, jag skäms över mig själv för att jag gråter över det här men den var så himla bra."
Jag var tvungen att stärka mig själv med lite fil och flingor (jag blir alltid hungrig efter att jag gråtit) och satt och ojade mig vid matbordet samtidigt som mamma och pappa pratade med varandra.
Mamma: ...och de var jobbiga och just då ringde telefonen...
Anna: *stön* åååh, så bra den var!
Mamma: ...och sen kom min rektor och ville prata med mig.
Pappa: Om vadå då?
Anna: Vojne, vojne! Sååå bra!
Mamma: ... och hon sa att vi borde ha ett samarbete med dem...
Ja, jag var som synes borta i en helt annan värld. The Notebook var verkligen hur bra som helst, klart en av mina absoluta favoritfilmer. Jag känner hur jag helst av allt vill gå hem till Hanna och squeala men hon är nog på väg till Stockholm vid det här laget så det går ju inte. Det är för övrigt en film som alla förmodligen inte gillar, men då säger jag bara; screw you! Dena, jag hoppas att du aldrig någonsin ser den här filmen för då kommer du bara att prata om hur dålig och seg och pointless du tycker att den är. Vissa människor förstår sig inte på gripande filmer. Det är synd, för de går miste om mycket.
